Internationellt sett är Sverige ett rikt land. Ändå har vi en ökad barnfattigdom, allt fler som kommer till ideella organisationer för att överhuvudtaget få mat i sig. Allt fler blir utförsäkrade och arbetslösa måste leva på försörjningsstöd från kommunerna. Hur har det kunnat bli så här och vad kan vi göra åt det? Vad är det som gör att den välfärd vi tidigare byggt upp nu inte räcker till för den som är sjuk, handikappad eller arbetslös?

Internationellt sett är Sverige ett rikt land. Ändå har vi en ökad barnfattigdom, allt fler som kommer till ideella organisationer för att överhuvudtaget få mat i sig. Allt fler blir utförsäkrade och arbetslösa måste leva på försörjningsstöd från kommunerna. Hur har det kunnat bli så här och vad kan vi göra åt det? Vad är det som gör att den välfärd vi tidigare byggt upp nu inte räcker till för den som är sjuk, handikappad eller arbetslös?

Vi som har förmånen att vara friska och ha ett arbete betalar nu liksom tidigare skatt som ska kunna trygga välfärden och ge ett tryggt och drägligt liv även för de som inte av olika anledningar kan arbeta. Det har vi i vårt land sett som en självklar rättvis omfördelning för att ge en någorlunda jämställdhet. Vad som hänt nu under den tid som alliansen regerat är att vi fått något som kallas för arbetslinjen. Det går ut på att vi betalar mindre skatt med så kallat jobbskatteavdrag, men också att den som har möjlighet att anlita till exempel städhjälp får detta skattesubventionerat. Det ger naturligtvis mindre pengar att fördela till de som har det sämst.

Inte nog med detta. Vad händer med de medel som egentligen är avsedda till offentlig verksamhet som till exempel skola och äldrevård? Med den allt mer tilltagande privatisering av offentlig verksamhet ska nu pengarna räcka dels till exempelvis vård, men också till att de som tillhandahåller vården ska göra en vinst för att ge utdelning till vårdbolagens aktieägare. För kommuner som upphandlar blir det naturligtvis viktigast att den som kan utföra det billigast får uppdraget.

Det här är i och för sig inget nytt. Vi vet att det längre tillbaks gjordes auktioner där den lägstbjudande fick ta hand om en person som inte kunde försörja sig själv på grund av ålder eller handikapp. Vi trodde nog alla att den tiden var förbi för alltid, men vad som nu sker är egentligen en återgång till detta. Skillnaden är att äldre eller handikappade nu auktioneras ut i grupp och att den som ger budet ofta är ett aktiebolag.

Vi kan se på flera områden att utförsäljningar och privatiseringar av viktig samhällsservice enbart gör det dyrare och sämre för oss som är i behov av dessa funktioner. Tågtrafiken har blivit allt mer opålitlig och alla skyller på någon annan när det inte fungerar. Vi har sett att utförsäljningen av apotek visserligen gett oss fler ställen att handla på, men med försämringar i den grundfunktion de är till för, det vill säga att tillhandahålla viktiga läkemedel.

Samtidigt som vi ser den här försämringen i levnadsstandard kan vi läsa och höra om rent ofattbara utbetalningar i löner och bonusar till styrelseledamöter och direktörer. Det handlar ibland om månadslöner som motsvarar vad en vanlig löntagare tjänar på ca tio års tid. Det är naturligtvis inte pengar som skapas av sig självt utan det är vi som konsumerar varor och tjänster som får betala detta.

Vi i Vänsterpartiet är emot den här utvecklingen.

Tycker du också att det är oförsvarbart med:
Barnfattigdom i Sverige
Tilltagande skillnader i levnadsvillkor mellan fattig och rik
Storbankers oskäliga vinster på bekostnad av kunderna
Astronomiska löner och bonusar till storbolagens ledning
Att oskattade vinster från vård och omsorg förs ut till utländska skatteparadis.
Utförsäljning av allmännytta och gemensam egendom

Tycker du så vill vi gärna att du också ansluter dig till oss. Vi behöver bli fler för att göra vår röst hörd och till nästa val driva politiken till vänster för en ökad rättvisa.

Uppdaterades: 26 sep 2012