15 timmarsbarn

Ja så kallas dom barn som har rätt till barnomsorg 15tim/vecka även om föräldern/föräldrarna har sjukersättning eller är arbetssökande. Tidigare har föräldrarna till dessa barn kunnat ha barnet på förskolan (som det numera kallas) 5 timmar 3 gånger per vecka. Barnen har då kunnat leka oavbruten och äta lunch tillsammans med kompisarna på förskolan, när de varit där en längre sammanhängande tid.
Barn- och utbildningsnämnden har nu beslutat att dessa barn endast får vara på förskolan 3 timmar per dag och tiden planeras utifrån förskolan och dessa barn får heller inte längre äta lunch på förskolan. Önskemål från föräldrarna tar man inte längre hänsyn till.
Detta beslut har tagits som en ren besparingsåtgärd med anledning av det underskott som barn- och utbildningsnämnden har. Barn- och utbildningsnämnden skulle spara cirka 2 miljoner på detta beslut.

  

Våra frågor är:

HUR mycket har man sparat på denna åtgärd? Då avgiften för dessa barn sänkts på grund av att de inte får äta lunch på förskolan längre.

HUR stora personalreduceringar har gjorts? Personalen brukar vara den stora kostnadsdrivande för verksamheter och enligt uppgifter från personal från olika förskolor har ingen personalreduktion gjorts.

HUR mycket har matkostnaden sjunkit? Här torde det vara en väldigt liten summa, då barn i dessa åldrar inte äter speciellt stora mängder, (och vad vi förstår så finns personalen kvar och det skulle inte innebära några större arbetsinsatser att laga mat även till 15 timmarsbarnen).

Vi undrar också över konsekvensanalys beträffande språkutveckling. Har det gjorts?

Anledningen till att vi undrar över det är att vi fått signaler från personal om att föräldrar med invandrarbakgrund avstår att lämna sina barn till förskolan efter det att denna försämring trätt i kraft. Vilket i slutändan resulterar i en försämrad språkutveckling med allt vad det innebär för dessa barn.

Vi kunde för en tid sedan även läsa i tidningen Ljusnan, att resultatet av nationella provet för årskurs 5 är sämre i år än förra årets 5:or när det gäller läsning. Tillförordnade förvaltningschefen Maj-Britt Karlsson anser att resultatet är bekymmersamt: Läskunnigheten är ju A-O för inlärning i andra ämnen och nästan allt i samhället bygger på den. Det är dessutom jättekämpigt för dessa barn, eftersom hela deras inställning till skolan påverkas av hur de behärskar läsningen.

Mot bakgrund av detta undrar vi naturligtvis om konsekvensanalys ur detta perspektiv gjorts?

 Ann-Renée Forsström (v)

Anna-Maria Forssell Mörk (v)

Marita Hillströms (v)

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *