Pressmeddelande – Vänsterpartiets ställningstagande i skolstruktursbeslutet

Vänsterpartiet stödjer inte den överenskommelse som slutits mellan

övriga partier av följande anledningar;

1. Kommunen ska enligt lagstiftning ej gynna någon särskild part.

Överenskommelsen öppnar upp för att uppmuntra och underlätta för att

friskolor skall komma till stånd genom riktade överlåtelser. Det

befinner sig i gränslandet för vad som kan anses vara lagligt.

Grundläggande EU-rättsliga regler om statligt eller kommunalt stöd

finns, där lagen säger, att kommunen ej får gynna vissa företag eller

viss produktion, ej snedvrida eller hota att snedvrida konkurrensen.

2. SKLs modell anger att anbud skall tas in från flera intressenter

för att åtstadkomma marknadsmässiga värderingar, för att undvika att

någon enskild gynnas. Detta för att man inte skall riskera bryta mot

lagen.

3. Av skrivningarna i dokumentet framstår det som att man anser att

man från kommunens sida bör gynna enskilda intressen. Skrivningarna

tenderar till att man riskerar att bryta mot lagstiftningen.

4. Vänsterpartiet anser att gemensam välfärd som skall finansieras av skattepengar också skall drivas i offentlig regi.

Vi vill inte privatisera för privatiseringens egen skull, det vill säga av ideologiska skäl. .

Vi anser inte heller att en avveckling av kommunal verksamhet ska ske genom

avknoppning.

****Att lägga ned kommunala skolor för att kunna överföra resurser för en bättre kvalitet, kan inte uppnås ifall skolor blir privata, kostnaderna för skattebetalarna blir högre eftersom det tillkommer kostnader för ökad administrationa samt högre lokalkotnader etc. när skolor blir privata.

I privat regi råder vare sej offentlighetsprincipen eller meddelarfrihet, så som det gör i kommunal regi.

****Exempel Fransson och Wennemo (2003) identifierar tre omständigheter som medför att de fristående skolorna driver upp skolutgifterna för kommunen.

*För det första pekar de på att fristående skolor medför en skolpliktskostnad, vilket är den extra kostnad som kommunen drabbas av för att ha beredskap att bereda alla barn plats i skolan, om exempelvis en fristående skola lägger ner sin verksamhet,

eller som en följd av att kommunen inte kan förutse hur många elever som kommer att söka sig till friskolor.

*För det andra pekar man på att det finns en kostnadsdrivande effekt inbyggd i den nuvarande utformningen av ersättningssystemet, som innebär att kostnaden per elev skall vara densamma i offentlig skola som i fristående skola.

Flera studier visar dock att elever med bättre studieförutsättningar tenderar att välja fristående skola, med påföljd att andelen elever med behov av extra resurser blir större i den kommunala skolan än i de fristående skolorna. Detta leder till behov av resurstillskott till den kommunala skolan, vilket i sin tur leder till ökad ersättningsnivå till de fristående skolorna. Detta kan i sin tur förväntas ytterligare förvärra problemet.

*För det tredje menar Fransson och Wennemo att den snabba ökningen av antalet friskolor gör det svårt att dimensionera storleken på den kommunala skolan.

Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *