1: Maj – en dag för fred, demokrati och internationell solidaritet av Azad Faruk Azlan Söderhamn

1:a maj har stor betydelse för arbetarna eftersom arbetarrörelsen kämpar för bättre arbetsvillkor. Fackföreningar, vänsterpartier och folkrörelser brukar hålla demonstrationer, tal där de lyfter samhällsekonomiska och politiska frågor. De kämpar för förbättringar på arbetsplatser och välfärden.

I vissa länder firar man även första maj för att kämpa för fred, demokrati och respekt för sina grundläggande rättigheter som yttrandefriheten.

Denna dag började man fira till minne av arbetarrörelsens första internationella kongress i Paris 1890.

Första maj är den enda röda dag i Sverige som inte har sin bakgrund i religion vilket innebär att alla i Sverige kan fira 1:a maj utan att det stöter mot någon religion. När man firar 1:a maj här i Sverige, behöver man inte vara rädd eller hindrad av någon, men tyvärr är det inte på samma i alla länder ute i världen.

Kurderna – ett förnekat och förtryckt folk

I de länder där kurder finns som Turkiet, Iran, Syrien, förnekas det själva kurdernas existens och deras rättigheter.

Det var i år som syriska säkerhetsstyrkor avlossade eld mot folkmassan som var samlande för att fira den kurdiska högtidsdagen NEWROZ  den 21 mars, vilket resulterar i död tre ungdomar, över 41 skadade, hundratals människor förgiftade av tårgas och flera blev anhållna.

Det är i nutid kurdiska aktivister i Iran avrättas. och det väntas flera avrättningar av våra unga kvinnor och män som kämpar för ett demokratiskt land, ett Iran där alla vill leva i fred.

Fortfarande bekämpas och förbjuds våra politiska partier och organisationer i Turkiet, ännu fängslas vårt folks valda representanter, ännu spills liv till följd av statsterrorn och ännu håller det internationella världssamfundet tyst. Trots allt detta kommer man ändå fira 1:a maj men det finns en stor oro att det kan sluta illa. De demonstrerande kan bli gripna, slagna eller dödade. 

Förtrycket i Turkiet

Kurder i Turkiet har fortfarande inte sina kulturella och politiska rättigheter och de trakasseras och diskrimineras på ett oacceptabelt sätt i hela landet.  Tortyr förekommer fortfarande.

De överenskommelser som Turkiet har skrivit under följs inte i praktiken och landet har fortfarande problem med de mänskliga rättigheter. Enligt många oberoende organisationer som Amnesty, handlar det bland annat om kränkningar av yttrandefriheten, tortyr och våld mot kvinnor och barn. Efter lokalvalet den 29 mars 2009, med en storseger för kurdiska partiets DTP som fördubblade sina röster, tolererades inte framgången av AKP`s regeringen. Sen den 14 april 2009 har de hittills arresterades över 1500 folkvalda politiker och människorättskämpar som strävar efter kurders kulturella och demokratiska rättigheter. Dessa döms till långa fängelsestraff.

Över 3000 barn har arresterats och riskerar många års fängelse för att de demonstrerat.

2009 beslutade Turkiets författningsdomstol för att der kurdiska partiet, DTP. Dess ledare Ahmet Türk och ännu en parlamenariker Aysel Tugluk förlorade sin ledamotsposter samtidigt som 38 andra DTP-medlemmar förbjöds att verka politiskt i fem år. Med början av våren började turkiska militära operationer som att bomba Irakiska Kurdistan (norra Irak) och jaga kurdiska gerillan.

Förföljelser i Europa

4 mars 2010 gjorde den belgiska polisen en stor razzia mot den kurdiska tv kanalen Roj TV. TV-sändningarna stoppades ett helt dygn och datorer samt elektronisk utrustning förstördes. Polisen arresterade även två före detta kurdiske parlamentariker; Zubeyir Aydar och Remzi Kartal. De är nu frisläppta, men väntar på rättegång och har restriktioner mot att lämna Belgien.

Förslag till lösning på den kurdiska frågan i Turkiet

1. Som ett led i demokratiseringen av Turkiet måste Kurdernas existens erkännas och säkras i grundlagen. En ny turkisk grundlag måste acceptera olika kulturers existens, och dessas rätt att manifesteras på ett demokratiskt sätt.

2.  Rätten till en egen kultur och ett eget språk måste skyddas rättsligt. Det ska inte finnas restriktioner när det gäller Radio, Tv och Press. Samma regler som gäller turkisk Tv och Radio ska även gälla sändningar på kurdiska och andra språk. Den rättsliga ordningen för kulturella aktiviteter ska vara jämlik

3.  Grundskoleutbildning skall vara på kurdiska. Alla som vill, ska kunna läsa på kurdiska i skolan. Även när det gäller universitetsutbildningar ska det finnas högskolor som undervisar i kurdisk litteratur, språk, kultur och historia.

4. Alla hinder mot yttrande- och åsiktsfrihet samt politisk verksamhet måste tas bort. Rätten att engagera sig i den kurdiska frågan samt rätten att fritt organisera sig politiskt måste erkännas.

Vi kurder i Sverige vädjar till det svenska folket och regeringen;

–          att sätta press på turkiska staten att stoppa bombningar mot gerillan och gerillans fästen

–          att kräva att det startas en dialog för att lösa kurd frågan på ett fredligt och demokratiskt sätt

–          att stoppa avrättningarna i Iran

Länge leve 1 maj !

Solidaritet med det kurdiska folket!

Solidaritet med det svenska folket!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *